Från topp till bit

Sockertoppen – den ursprungliga sockerformen

Sockertoppen är det ursprungliga sättet att producera socker och den renaste formen av socker. Sockertoppen framställdes av rent rörsocker som hälldes ned i en strutliknande form med ett litet hål i botten så att överskottsvätskan kunde rinna ut. Sedan hängdes det på tork ett par veckor tills kristallerna hade satt sig. 
 

Formar

I Persien använde man urholkade bamburör som formar för att torka sockret i, men från Egypten känner vi igen sockertoppsformar av glas, och kineserna var de första som använde lerformar. I Europa använde man i många år trä, innan man övergick till lera. Men både lera och trä är ganska sköra material så när industrin gjorde sitt intåg blev formarna i stället framställda av stål eller zink. På formens sida satt ett spänne så att man utan problem kunde öppna formen och ta bort sockertoppen när sockret hade torkat.
 

Sockertoppar på över 10 kilo

Sockertopparna vägde mellan 5 och 15 kilo, vilket naturligtvis var alltför mycket för den enskilde konsumenten – och även alltför dyrt. Därför knäckte man bitar efter behov. De stora sockertopparna var också ganska besvärliga att hantera och eftersom man ändå skulle hugga dem i bitar i butikerna kom man senare på att skära topparna i skivor, vilket underlättade hanteringen – både för handelsmännen och kunderna.
 

Industrialiseringen och centrifugeringen

Omkring år 1900 introducerades centrifugen, vilket gjorde att man kunde torka sockermassan snabbare. I stället för att hänga sockertopparna på tork i torkrum placerades de i en centrifug, varefter de slungades runt – fortfarande i samma strutliknande formar som tidigare. När de var färdiga togs de ut ur formarna och paketerades.
 

Stopp för produktionen

Man slutade producera sockertoppar i både Danmark och Sverige omkring år 1940. I stället började man finfördela sockret – vilket är det som vi i dag kallar strösocker. Ända till år 1955 sålde köpmännen socker på lös vikt. Först efter 1955 började man sälja strösocker i tvåkilospåsar som de vi använder i dag.
 
Man kan fortfarande köpa sockertoppar på vissa platser. De är jämfört med förr i tiden på cirka 250 gram och importeras från Tyskland.
 
[Källa: Gertrud Helgesson från Sockermuseet i Arlöv och Erik Jørgensen från Sukkermuseet i Nakskov]