Sött genom tiderna

Sött genom tiderna

Sött genom tiderna

Den söta smaken är något som människor sökt sig till i alla tider. Det finns 15 000 år gamla grottmålningar av hur man samlar in vildhonung. Även framställningen av socker från sockerrör har en lång historia, men det var först på 1800-talet som vi började utvinna socker ur sockerbetor.

Vildhonung och sockerjuice

Vildhonung och sockerjuice

Honung är det sötningsmedel som har använts längst i människans historia. I Arãna-grottorna i Spanien har man hittat 15 000 år gamla grottmålningar föreställande kvinnor som samlar vildhonung i trädtopparna.

Sockerrör är en växt som kräver ett varmt och fuktigt klimat och har sitt ursprung i de tropiska delarna av södra och sydvästra Asien. Dagens sockerrör kan bli uppåt fyra meter höga men den ursprungliga, vilda växten var betydligt mindre. Man tror att det funnits odlingar i Nya Guinea så tidigt som 6 000 f.Kr.

Till en början tuggade man på sockerrören som de var eller så gjorde man färskpressad sockerjuice. Den gröna drycken är än idag en populär törstsläckare på många håll där det finns sockerrörsodling, gärna med en skvätt citron för att balansera sötman.

Vitt guld från kolonierna

Vitt guld från kolonierna

I Indien hade man utvecklat tekniker för att utvinna rent socker ur sockerrören på 500-talet f.Kr. På 700-talet förde araberna (ordet socker härstammar från arabiskans ”sakkar”) sockerrören till medelhavsområdet och på 1400-talet tog Columbus dem till Västindien.

På 16- och 1700-talet hade de flesta europeiska länderna kolonier runt om på det södra halvklotet där man kunde odla sockerrör. I regel förädlades rören till råsocker på plats på plantagen för att sedan fraktas till Europa för sin slutliga raffinering till ”det vita guldet”. Fortfarande var sockret i mångt och mycket bara en lyxvara för välbärgade.

Europa får sitt eget socker

I början av 1800-talet spärrade Napoleon av handelsvägarna över haven vilket försvårade importen av rörsocker till Europa. Nu började man söka efter ett sätt att odla socker i ett kallare klimat.

Den tyske kemisten Marggraf hade 1747 visat att man kunde utvinna socker identiskt med det från sockerrören ur foderbetor. Hans student Franz Carl Achard tog arbetet vidare och efter att ha hittat en beta med ett högre sockerinnehåll (6–8 %) – sockerbetan – grundade han 1801 vad som brukar räknas som världens första sockerbetsbruk.

Via växtförädling lyckades man så småningom utveckla sockerbetor med ett lika högt sockerinnehåll som sockerrören (16–19 %) och när produktionen dessutom fick statliga understöd kunde en ny era av sockrets historia inledas. 1880 stod sockerbetorna för 63 % av den globala sockerproduktionen.

Dansukkers historia

Dansukkers historia

Dansukkers tradition bygger på flera seklers erfarenhet av sockerframställning.

Redan på 1830-talet startades det första betsockerbruket i Skåne och vid århundradets slut fanns ett hundratal sockerbruk i hela landet.

1907 bildades Svenska Sockerfabriks AB, sedermera Sockerbolaget. 1993 övertogs Sockerbolaget av Danisco, en koncern bildad av bland annat De Danske Sukkerfabriker, grundlagt 1872.

2009 blev vi en del av Nordzucker koncernen och heter nu Nordic Sugar.

Guldkant nu som då

Guldkant nu som då

Fram till 1940-talet tillverkades socker som sockertoppar. De vägde uppemot 15 kg och fick sin form av att sockret hälldes i strutliknande formar med ett hål på botten där vätskan rann ut. Topparna krossade man sedan ner till mindre bitar ute i butikerna.

I Norden äter vi inte mer socker idag jämfört med förr 50 år sedan, men konsumtionsmönstren har förändrats. Under efterkrigstiden började allt fler kvinnor yrkesarbeta, vi började köpa färdiglagat och äta ute – och som en naturlig konsekvens var det inte längre hushållen som var de stora sockerinköparna.

Under de senaste decennierna har intresset för att göra saker själv från grunden åter ökat och på så vis har även ”hemmasockret” fått en renässans. Att baka sina egna kanelbullar, koka sin egen sylt eller göra sina egna inläggningar ger inte bara en smakmässig njutning. Det är också ett sätt att få arbeta med händerna, koppla av och göra något helt annat än vad vi annars gör till vardags.